Söta mini-Ahtisaari i Nobelcentret

Men före det upplevde jag nog en besvikelse när åtgärdsprogrammet för hur arbetskraftsinvandring skall organiseras
inte gick vidare på grund av Väyrynens motstånd. Väyrynen driver en linje att det är landskapen och de regionala myndigheterna som skall bestämma varifrån arbetskraft skall rekryteras - och uppenbart att det skall vara ganska etniskt enhegtligt. Detta kan jag inte gå med på och när vi inte kunde få fram vad centern i sin helhet ansåg, var det bäst att vänta till augusti med beslut. Men centern är nog skyldig MTK, sjukhusväsendet, landsbygdens arbetstagarförbund och flere: är det arbetgsgivaren eller är det myndigheterna som bestämmer varifrån rekryteringen sker ? Väyrynen gick nämligen emot det som dessa organisationer stött i arbetsgruppen som berett åtgärdsprogrammet.
Och på tal om Väyrynen lärde jag mig i Norge att det finns en överenskommelse mellan utrikesministern och biståndsministern att utrikesministern disponerar över ca 30 % av biståndsbudgeten för att använda den som en del av utrikespolitiken. Detta är något som vi verkligen borde ha i Finland - utrikesministern borde på riktigt ha resurser att använda i den utrikespolitiska helheten. Det skulle förbättra utrikespolitikens konsekvens.
NSHF - nordiska samarbetsgruppen på hög nivå för flyktingfrågor (!)hade överläggningar i Larvik i Norge. Vi som kom dit kvällen innan mötet, kunde gunga i en Kempehuske, jättegunga och göra mycket annat vid en fin laxälv. Senare på kvällen rådde en helt trollsk stämning vid älven. Vad gäller själva mötet, se paraden och pressmeddelandet. Men som en jämförelse kan nämnas att norrmännen kalkylerar att det är möjligt att ca 19 000 asylsökande kommer till landet i år - jämfört med Finland där vi nu räknar med ca 4000 - 4500 asylsökande.
Efter avslutat möte stannade jag i Oslo och utnyttjade ambassadens gästfrihet och påhittighet. Tack till Kristiina, Peter och Satu. De hade sett till att vi fick besöka det femåriga Nobelcentret, som förstås i år hade en Ahtisaari-utställning. Centret var verkligen fint, med toppen teknisk utrustning och intressanta upplägg. Men mest rörande var de Ahtisaari-miniatyrer som man skulle följa - ca 40 cm höga ministatyer. De påminde på sitt sätt om Tintin. Nu måste vi tillsammans jobba för att Ahtisaari-utställningen kommer till Finland.
Medierna i Norge präglades av bla valupptakt och kronprinsparets val av ny hundvalp, en labradoodle. Kennelförbundet var upprört, men vi som besökt Farmors Cafe kan intyga att den nya rasen är alldeles förtjusande.
Den norska regeringen hade gjort en omfattande utvärdering av hur regeringsprogrammet förverkligats, och nu måste man ju säga att i dagens mörka ekonomiska läge, har norrmännen det bra, och det är inte att undra att nödställda personer söker sig dit. Desom skrämmande att Folketingsvalet i höst kan handla om det är Jens Stoltenberg, ap eller Siv Jensen, framskrittspartiet,Frp som blir ny statsminister. Höyre är numera mindre än Frp men verkar kunna ingå i samma regering.
Harald Stangheller, politisk redaktör på Aftenposten hade en intressant analys på lördagen. Han trodde att nu är toppen nådd för Frp, att man inte heller stöder dem om det finns risk att de ingår i regeringen. Det låter hoppfullt. Men å andra sidan finns det en fara för att Stoltenberg av så många uppfattas som självklar ändå, att det inte aktiverar väljarna.
Man ska oxo vara försiktig med att utropa stor fara i politiken,lär man sig av att följa med den politiska diskussionen i Norge. Socialistisk Venstre har nu i fyra år haft finansministerposten - och det blev inte den finansiella katastrof som högern utropade. Men en häftigt stimulerande budget har Norge nog haft i år och arbetslösheten är fortfarande 3 -4 %.
Ps veckans bästa nyhet var att Wärtsilä grundar ett nytt utvecklingscenter i Vasa. Det centret vill jag besöka, för att veta vad som händer inom denna viktiga teknologi.
PPs veckans förvirrade debatt om valfinansieringen.Jag måste säga som Katainen, att det är inte lätt att hänga med i alla nyanser. Men den politiker som tycker att hela härvan är normal, den gör nog politikens trovärdighet en stor björntjänst.
astrid